2018-08-04, dag 23. Uge Lystfiskeri og Camping.

Vi åkte vidare mot norr, för att försöka hitta lite svalare väder. Idag hade vi en färdig dagsrutt redan när vi startade. Det hör inte till vanligheterna för oss, som brukar ta dagen som den kommer. Jag programmerade GPS:n och lutade mig tillbaka.

Det var fortfarande lika mycket kö på A7. 20 mil tog 5 timmar att köra. Det var ingen idé att svänga av motorvägen och välja småvägar den här gången. På småvägarna brukar trafiken flyta på, men det var så många som hade svängt av så det var stopp där också, enligt google maps.

Om du är nyfiken på att se hur det ser ut när man åker Autobahn genom Hamburg och genom tunneln under Elbe, kan du se de två korta filmerna här nedanför. Trafiken genom tunneln flöt faktiskt på bra i år. I filmerna kommer vi söderifrån på A7.

Jag har hört att flera som inte har kört den här vägen förut att de är lite oroliga, men det behöver man inte vara. Det är bra skyltat, och om man tar det lugnt så går det bra.

Här är vi på väg in i tunneln under Elbe. Filmerna är filmade med min telefon, därav kvalitén, men man får i alla fall en inblick i hur det ser ut.

Vi stannade vid gränshandeln Scandinavian Park strax utanför Flensburg. Där finns det mycket bra parkering för både husbil och husvagn. Det går att övernatta där också, vi har gjort det en gång, och det gick bra.

Bilden ovanför är från Scandinavian Park 2014, jag tog inga kort där i år. Det som har hänt sedan dess är att långtradarna har fått en annan parkering precis bredvid. Här är det inga problem att parkera om man ska handla i gränshandeln.

Om man vill övernatta nära gränshandeln, i stället för att sova på parkeringen, kan jag rekommendera den här campingen, Uge Lystfiskeri og Camping i Danmark. Campingen ligger ca 3 mil från Scandinavian Park, och den har blivit en fast punkt för oss. Jag tror att vi har stannat där 4-5 gånger nu. Det finns ingen stad i närheten, men det är perfekt att övernatta här.

Adress:  Åbenråvej 95, 6360 Tinglev

Pris: 150 Dkr för två personer, utan el

Ägarna är trevliga. De har en stor karta med pluppar på i receptionen, där de visar vilka platser man har att välja på. Man kan åka in och titta på olika alternativ om man vill, och komma tillbaka och tala om vilken plats man har valt.

När man checkar in får man ett kort som fylls med valfri summa pengar, som används till dusch och tvättmaskin. Pengar som finns kvar på kortet får man tillbaka när man checkar ut. När man handlar i den lilla affären som finns i receptionen kan man välja att skriva upp det, och betala samtidigt som man betalar för platsen.

Platserna är stora och väl markerade. Campingen består av flera olika kvarter som avgränsas med höga träd och buskar. I varje kvarter får det plats 8 ekipage.

I år när vi var där i år var det väldigt torrt. Gräset var brunt och knastrade under fötterna. Vädret lovade regn, men det kom aldrig. Det var totalt eldnings- och grillningsförbud inom hela området.

Bilden ovanför texten är från i år, bilden nedanför texten är taget vid ungefär samma tid förra året. Vi står på samma plats, men olikheterna är slående.

På campingen finns tre sjöar och en pöl. I alla tre sjöarna sätter de i Regnbåge. Fiskekort köper man i automat vid sjön med samma kort som man använder till duschen. Runt sjöarna finns bänkar och några bord. Det är väldigt fint iordninggjort. I den lilla pölen ser man några fiskar som simmar omkring. Där är fiske endast tillåtet med metspö och för barn i målsmans sällskap.

En del av den stora sjön är stängd för fiskare. Där finns det en fin liten badplats med sandstrand.

Vi brukar stanna på den här campingen på vägen hem från södra Europa. Oftast är vi lite trötta efter gränshandeln, och här kan man vila upp sig. Ibland stannar vi en natt, ibland två. Stannar vi två nätter är det skönt att sätta sig med sitt metspö vid någon av sjöarna och bara njuta av stillheten. Vi har aldrig fått fisk, men vi har sett när de har satt i dem.

Två eller tre droppar regn fick vi, sedan blåste molnen förbi. Hoppas att campingens gräsmatta återhämtar sig tills nästa år. Vi kommer antagligen tillbaka oavsett.

Annonser
Publicerat i Betraktelser | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

2018-08-03, dag 22. Camping Aller-Leine-Tal.

På väg norrut. Den här sommaren har varit extremt varm, så skugga var ett av våra krav. Både för oss och för vår gamla katt. Vi tänkte åka runt lite i Danmark, därför följde vi A7 norrut från Rothenburg ob der Tauber. Det var väldiga köer i båda riktningar på A7 mellan Hannover och Hamburg.

När vi hade passerat Hannover körde vi mot en camping inte långt från Autobahn. Vi hamnade på Camping Aller-Leine-Tal. Ibland hittar man små, undangömda campingpärlor, och det här var en sådan.

Camping Camping Aller-Leine-Tal ligger längs A7 ca 2 mil norr om Hannover. Man gör en liten avstickare från motorvägen, och det är tillräckligt långt bort, ca 1 km, för att ljudet från vägen inte ska höras. Det finns en liten by i närheten, Essel, men där finns inget att göra. Inte vad vi kunde se när vi körde igenom, åtminstone. Har man husbil så är det här en typisk plats där man stannar och övernattar, och sedan far vidare.

GPS: N 52°41’22” E 9°41’53”

Pris: Två vuxna utan el 22 €

Antal platser: 100 enligt ACSI-katalogen

I receptionen var de väldigt trevliga och välkomnande. De pratade mycket bra engelska. Vi fick åka in och välja vilken plats vi ville ha själva. Vi behövde inte tala om vilken plats vi valde, det viktigaste var att vi bara tog en plats.

Platserna varierade i storlek, men vår 9-metersbil fick gott och väl plats på de flesta. Man fick ställa sitt ekipage hur som helst på platsen, bara man höll sig inom tomtgränsen.

Det fanns gott om lediga platser även på kvällen. Numren på platserna var svåra att se, men träden som fanns gjorde naturliga tomtgränser.

På den här campingen var det inga problem att hitta skugga. Det fanns massor av träd, buskar och andra planteringar.

Vägarna på campingen var bra. Det gick inte att köra fortare än gångfart på dem, och det gillar jag.

På campingen var det totalt grillförbud pga torkan och värmen. Inte ens gasolgrill var tillåtet. Vi provade campingens restaurang, och den var det enda som inte var bra på campingen. Servicen var väldigt bra, men inte maten.

Jag beställde schnitzel med campinjonsås, och fick en opanerad fläskkotlett med en sås där det fanns några burkchampinjoner och en himla massa ketchup. Såsen smakade bara ketchup, och var alldeles kletig i konsistensen.

Lelle fick någon form av köttfärslimpa med fett lindat runt. Det skulle vara fläsk, men det var bara fettet kvar.

Maten gick att äta, vi blev mätta, men gott var det inte.

Alltså: campa gärna här, campingen är väldigt trevlig och bra, men laga maten i bilen.

Precis bredvid restaurangens uteservering fanns en välutrustad lekplats. Det såg ut som att de skötte om den bra, och höll sakerna i toppskick.

Precis bredvid campingen ligger en liten å.

Utanför campingen finns den här lilla vägen, som leder ner till floden Aller. Det tar ca 5 minuter att gå från campingen.

Floden Aller är inte stor. Den flyter fram väldigt stilla genom jordbrukslandskapet. Det var riktigt mysigt där nere.

Det gick att bada i floden, men man bör vara simkunnig och ha badskor. Det var några ungdomar som kom dit och badade, och de sa att det var underbart skönt i vattnet. Det var lite halt att ta sig i och ur vattnet. Jag hade inga badkläder med mig, annars hade jag nog gjort dem sällskap.

Kommer vi tillbaka hit? Ja, om vi har vägarna förbi och söker efter nattläger.

 

Publicerat i Betraktelser | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

2018-08-02, dag 21. Rothenburg ob der Tauber.

Rothenburg ob der Tauber. Den staden utforskade vi ordentligt förra året. Kopplingen gick sönder när vi körde på Autobahn, och vi tog oss precis till Rothenburg. Där satt vi fast på ställplatsen från fredag till måndag morgon, och därefter på hotell medan bilen var på verkstad. På onsdagen kom vi därifrån.

I år tänkte vi bara göra ett litet stopp, för att uppleva staden med hel bil. Riktigt varför vet jag inte, men det kändes som en kul grej. Dessutom tänkte vi passa på att hälsa på servitriserna som vi lärde känna på restaurangen som blev vårt stammishak.

Vi kom fram tidigt, redan kl 11, och det var tur. Halva ställplatsen var nämligen avstängd för husbilar. Det var en tillfällig busshållplats där, eftersom den ordinarie byggdes om. Vi fick en bra plats i alla fall, precis bredvid ett träd.

I Rothenburg finns flera ställplatser, den som vi har stått på heter P2. Det är väldigt nära att gå till gamla stan därifrån, det tar ca 5 minuter. Det finns några platser som är väldigt lätta att komma in och ut på, man kör helt enkelt rakt igenom dem, och står bredvid varandra. Det är ganska smalt, bredvid vår bil ska det in två till. På andra platser står man längs med en kant, efter varandra, och där kan det vara svårt att ta sig ut om någon ställer sig nära.

GPS: N 49°22’14.00” E 10°10’60.00”

Pris: Man betalar i automat/timme. Ett dygn 12 €

Antal platser: 50

Det finns vatten, toatömning, spillvattentömning och toaletter. Ström kostar extra: 0.50 €/kWh.

Parkeringen är uppdelad i två områden, med biljettautomat och servicestation i mitten.

Ska man åka hit bör man komma tidigt på dagen, senare på eftermiddagen blir det fullt och kaos. Här får man inte vara rädd för att stå nära varandra. När det kommer folk sent hjälps man åt och gör platser där det egentligen inte finns plats. Det är ett kaotiskt men komiskt ställe. När vi har stått på ”genomkörningsplatserna” har vi fått bilar som har ställt sig på tvärsen bakom oss och grannen, t ex. Det funkar det också, vi behöver ju bara kunna köra framåt.

Från ställplatsen ser man nästan stadsmuren. Det är bara att gå över stora vägen så är man framme.

Tjocka murar, vallgrav, trånga gränder, vinklar, vrår, korsvirkeshus, kullersten… I Rothenburg ob der Tauber finns allt det som gör en stad charmig.

I Rothenburg ob der Tauber finns ett julmuseum i tre våningar, Käthe Wohlfahrt. I närheten av torget i gamla stan ser man den här bilen stå parkerad utanför museet.

Det här är den största inomhusgranen som jag har sett. Tre våningar hög.

Det glittrar, det spelas julmusik, och det finns julpynt i alla prisklasser och av alla sorter man kan tänka sig, både billigare fabriksgjort och dyrare hantverk.

En väldigt stor, handgjord fungerande speldosa med våningar som rör sig åt olika håll, kan man köpa för ca 10.000 kr om man vill göra det.

Julgranspynt i form av en Bratwurst. Den ångrar jag att jag inte köpte.

Jag köpte en himla massa andra saker. Så här ser en svettig shoppare ut när hon svalkar sig med en kall öl efter shoppinghysterin.

När man sitter och svalkar sig med en öl, och ser den här stora teddybjörnen som rör sig och blåser såpbubblor, så känner man genast ett behov av att gå in i affären. Det gör åtminstone jag. Sagt och gjort, in i leksaksaffären. Mycket i Rothenburg handlar just om leksaker och jul, men det finns även ett tortyrmuseum som vi besökte förra året.

I teddybjörnens affär fanns det så klart leksaker. Där fanns även Lederhosen och Dirndl-klänningar i olika storlekar. Vi är ju trots allt i Bayern. Jag hittade Lederhosen till bebisen som min syster väntar. Minsta storleken var 86, men jag kunde inte låta bli. Klart att grabben ska få ett par Lederhosen.

Det finns fina byggnader överallt i gamla stan. Här ovanför är stora torget, med rådhuset. Restauranger, uteserveringar och hotell finns runt hela stan.

En av Tysklands många turistvägar, Romantiska vägen, går förbi Rothenburg, och det märks. Det finns många byggnader som påminner om romantiska sagor här.

Staden blev en fri riksstad 1247, men dalen runt floden Tauber har varit befolkad långt tidigare.

En kul historia om staden är denna: under 30-åriga kriget, på 1600-talet, erövrades staden av kejsarens trupper under general Tilly. Staden var protestantisk, och hoppades på att svenska trupper skulle komma till undsättning. När ingen kom, skulle staden skövlas och brännas. I stället fick staden ett val: om någon kunde dricka ur en glasbägare med 3 1/4 liter vin, skulle staden skonas. Bormästaren Nusch accepterade vadet och lyckades svepa hela bägaren. Staden skonades. Det finns ett klockspel på Ratstrinkstube (vid stora torget) som återger händelsen flera gånger om dagen. Händelsen firas varje år vid pingst med Der Meistertrunk, Mästarhävningen. Det skulle jag vilja se.

Öl finns det gott om i Rothenburg. Här är vi på den restaurang där vi höll till förra året när vår bil var trasig. Våra två servitriser som vi hade tänkt hälsa på hade dessvärre slutat, och killen som jobbade där nu visste inte vart de fanns. Tråkigt. Vi hade mycket kul med dem.

På några av husen hittar man sådana här utsmyckningar. Vackert!

Längs stora gågatan finns många olika affärer. Där finns bagare, slaktare, en affär som säljer hembränd sprit och likör (där får man smaka också), klädaffärer, leksaksaffärer, ateljéer, knivaffär, souveniraffärer, riddaraffärer, skoaffärer, teknikaffärer, gökursaffärer  osv osv. Det enda som inte finns är mataffärer, då måste man gå utanför stadsmuren och bort till Lidl.

Här har vi lilla torget. Med lite tur hittar man gatumusikanter som underhåller där. Det finns en bra restaurang precis bredvid i så fall.

En trött och varm shoppare som vilar fötterna och svalkar sig med en pilsner utanför husbilen.

Publicerat i Betraktelser | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

2018-08-01, dag 20. Bamberg.

Ändrade planer. Jag hade mailat ett par campingar i närheten av slottet Neuschwanstein, och fick svar på morgonen att det var fullt. Vi tänkte att en tur till slottet från ställplatsen i Füssen antagligen skulle ta hela dagen, och så länge kan vi inte lämna katten ensam i bilen. Inte med den värmen som var. Vi visste sedan tidigare att ställplatsen är en stor plan utan skugga, så vi bestämde oss för att spara slottet till en framtida resa. För kattens skull.

Vi kollade åt vilket håll vädret såg sämst ut (allt för att få lite svalare) och körde mot Bamberg, en stad som jag hade fått tips om i någon grupp på Facebook.

Längs vägen hamnade vi i ett antal vägarbeten. Den som tror att man kommer snabbt fram på Autobahn får tänka om.

Vi siktade på en ställplats i Bamberg. Den finns i BordAtlas, min tyska resebibel.

Ställplatsen i Bamberg. Den ligger centralt, 700 meter till gamla stan, är lätt att hitta till, och har väldigt bra markeringar av platserna. Platserna är inte stora, men vår bil som är 9 meter fick gott och väl plats. Vi hade ca 1 meter till godo. Husvagnar är tillåtna, men det finns inte plats att parkera en bil bredvid en husvagn i rutorna.

GPS: N 49°53’10.65” E 10°54’10.23”

Pris: 15 €

Det finns 25 platser, alla har el. El kostar extra, 0,5 €/kWh 2018.

Man betalar i automat, inhemska kort funkar, men vi var tvungna att betala med mynt eftersom vi har svenska bankkort.

Det fanns en bra cykel/gångväg längs med floden Main som man följde för att komma till gamla stan. Det tog ca 20 minuter att gå.

När vi först kom fram till stan tänkte vi: vad 17 är det för sevärt med det här? Det ser ju ut som vilken tyska stad som helst. Man får helt enkelt gå en bit till för att komma fram till alla fina byggnader.

Det fanns små serveringar, små butiker och små torg utanför och i hela gamla stan. Det var trevligt att strosa runt där.

Äntligen närmade vi oss den äldsta delen av stan. Det var där allt det vackra fanns. På bilden ovanför syns en del av det gamla rådhuset.

Bamberg är en gammal stad. Den omnämns redan år 902. Staden har tillhört hertig Heinrich II av Bayern. 1632, under 30-åriga kriget, ockuperades staden av svenska trupper. Den har även varit ockuperad av Preussen och Frankrike.

Bamberg har en betydelsefull hamn, eftersom staden ligger vid Main-Donau-kanalen.

Det bor ca 70 000 människor i Bamberg, och det är en förvaltnings-, biskops-, universitets- och ölstad. Sedan 1993 är staden ett världsarv.

Genom porten i det dekorerade rådhuset går man vidare in i gamla stan.

Äntligen hittade vi ett korsvirkeshus. Jag gillar sådana hus. Det här såg ut att kunna ramla ner i floden när som helst.

Det fanns som sagt många uteserveringar. Många av dem serverade lokal öl. Bamberg ligger i Franken, som är världens bryggeritätaste område. Här finns ca 300 bryggerier, varav nio ligger i staden Bamberg. Det motsvarar ett bryggeri på ca 5500 invånare i regionen.

Ett typiskt öl från Bamberg är rökölet, t ex Aecht Schenkerla Rauchbier, som syns på bilden ovanför. Det hade en väldigt speciell och rökig smak. Lelle tyckte om det, jag är lite skeptisk.

På bilden ovanför ser vi vad som kallades för Tysklands Venedig på skyltarna. Jag har för mig att Tysklands Venedig finns på fler platser. Vi har ju varit i Venedig för några år sedan, och jag hade väldigt svårt att se några likheter. Visst var det fint vid floden, men det liknar på inget vis Venedig.

Vi passade på att äta på en av de många serveringarna som låg strax utanför gamla stan. Det var nämligen mycket billigare på andra sidan floden. Café restaurant Zeis heter vår restaurang. Det var bra mat och bra service. Jag valde schnitzel, och Lelle en Frankenplatte, som bestod av olika lokala korvar och surkål.

Mat och varsin stor öl kostade 30.40 €.

Publicerat i Betraktelser | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

2018-07-31, dag 19. Camping Christophorus.

Idag blev det en sådan där ”hoppsan-dag”. Jag hade haft ”undvik motorväg” ibockad i GPS:n i Frankrike, för att slippa åka på dyra motorvägar, och jag hade visst glömt att bocka ur det. Vi fortsatte mot Füssen och råkade hamna på Hochalpenstraße. 18% lutning uppför i drygt en mil. När man åker uppför, måste man ju ta sig ner igen förr eller senare, och efter att vi fick problem med bromsarna när vi åkte över Großglockner för några år sedan gillar vi inte nedförsbackar. Alltså: hoppsan.

Det gick bra att köra uppför i en mil. Bilen fick jobba lite extra bara. Det var underbart vackert där uppe, men rädslan för hur vi skulle ta oss ner förtog det mesta av njutningen. Det hade inte funnits så många parkeringsfickor på vägen upp, så det var en himla tur att vi inte åkte åt andra hållet. En mil i 18% nedåtlut utan möjlighet att kunna stanna för att lufta bromsarna… Hujedamej.

Jag bockade i motorväg i GPS:n och försökte även med hjälp av min kartbok hitta vägar som såg raka ut (raka vägar = inte så mycket backar) och så siktade vi på städer som låg däråt. Bara för att ta oss ner, liksom. Det gick faktiskt bra, och helt plötsligt var vi på A8 i riktning mot München. Då kunde vi andas ut.

Vi ville se slottet Neuschwanstein, och siktade på ställplatsen i Füssen. Förra året var det fullt när vi kom på eftermiddagen, så vi tänkte att om vi kom tidigt på morgonen kanske det skulle finnas plats. Det fick bli en extra övernattning längs vägen, på en camping inte så många mil från Füssen.

Vi hamnade på Camping Christophorus, som finns i ACSI. Vägen dit var lite smal, men det gick bra. Byn Altenstadt ligger i närheten, men inte inom gångavstånd för oss.

GPS: N 48°8’21” E 10°6’11”

Pris: 2 vuxna 25.10 €

Antal platser: 150 enligt katalogen

Campingen var välskött och campingvärden var trevlig. Vi fick några platser att välja på, och skulle rapportera vilken vi hade valt när vi var klara. Det fanns minigolf och en del andra saker precis utanför campingen.

Stora, breda och raka gator, välansade träd och buskar som säkert kommer att ge skugga när de har växt klart, snyggt och prydligt.

Egentligen är campingen ganska tråkig. Den är platt, och det finns inga vyer. Man kan bada i sjön, gå minst 3 km in till stan, spela minigolf, men i övrigt finns det inte så mycket att göra eller se.

Eftersom vi bara skulle stanna en natt, och eftersom det inte fanns skugga någonstans, valde vi platsen närmast receptionen. Där fanns det nämligen en egen vattenkran åt oss. Vi hällde vatten över både oss själva och katten för att stå ut med hettan. Katten gillar när man häller vatten över ryggen på henne, som tur är.

Platserna varierar i storlek, men de flesta är hyfsat stora.

Från huvudleden som går igenom hela campingen, leder små tvärgator iväg till platserna. Det är bra markerat vart man ska ta vägen, och bilarna åkte långsammare än cyklisterna.

Jag tror att det kommer att bli väldigt fint här när alla träd får växa till sig lite mer.

Servicehuset var väldigt fräscht, det såg ut att vara nybyggt. Duscharna var den här sommarens bästa.

Det fanns många säsongare, som hade byggt både det ena och det andra. Trots det fanns det många lediga platser till riktiga campare.

Det finns tre olika sjöar bredvid campingen. I den större av dem fanns det badplatser i båda ändar. Den änden som syns på bilden ligger närmast campingen, ca 5 minuters gångväg. Det är den lilla badplatsen. Här blev vattnet väldigt djupt väldigt fort, så den är inte lämplig för barn. Längre bort fanns en större badplats med riktiga bryggor och större strand, den såg ut att vara bättre för mindre barn.

Lekplatsen på campingen var väldigt liten och dåligt utrustad. Det fanns bättre möjligheter till lek av olika slag precis utanför receptionen.

I anslutning till campingen ligger en grekisk restaurang. Jag beställde gyros, Lelle beställde bifftheki. Det var väldigt bra mat och service. Mat och 3 stora öl kostade 24 €.

Här har vi en katt som äger campingen. Med sträckt lina håller hon koll på förbipasserande hundar. Ingen kommer nära hennes husbil.

Publicerat i Betraktelser | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

2018-07-30, dag 18. Europa Camping Sand.

Vi började dagen med en shoppingvända på Lidl i Troyes. Där fanns det champagne från 11 € och uppåt. Vi fyllde bilen med olika sorter innan vi åkte vidare.

Nästa mål på vår resa var Tyskland och slottet Neuschwanstein utanför staden Füssen i Bayern. Vi for vidare på små och stora vägar i Frankrike, och började få slut på diesel i tanken. Vi började leta efter mackar i god tid, det brukar vi göra, men de vi hittade var för trånga för att vi skulle kunna komma åt att tanka där. På en mack där vi fick plats fanns det bara kortautomater som varken tog Mastercard eller Visa, ingen kontant betalning, så det var bara att åka vidare. Jag programmerade in GPS:n på ”bensinmack” och så åkte vi mellan olika mackar för att hitta en där vi fick plats och där de tog Mastercard, Visa eller kontanter. Till slut hittade vi en, då hade vi mindre än 10 liter kvar.

Allt letande efter diesel tog tid, så vi siktade på en camping där vi visste att vi skulle få plats, även om klockan var mycket.

Vårt campingval, Europa Camping Sand, ligger i Tyskland nära den franska gränsen och Strasbourg. Det är en bra övernattningscamping när man är på väg. Den ligger inte långt från Autobahn, men man störs inte så mycket av trafiken. Det finns en liten by i närheten, men det finns inte mycket att se eller göra där.

Campingen finns i ACSI-katalogen.

GPS: N 48°32’36” E 7°56’7”

Pris: 2 vuxna utan el 18 €

Antal platser: 65 enligt katalogen

Bilden här ovanför är från 2016, när vi var där förra gången. Kommer man med husbil är det den här platsen man får stå på. Det är egentligen inget fel på den, den är nära servicehuset, underlaget är bra, det är lätt att köra in och ut, man har lite utrymme osv, men, så var det ju det där med skugga…

Damen i den lilla receptionen är väldigt trevlig. Hon pratar bara tyska, så jag fick sköta det mesta av pratandet. Lelles engelska försökte hon förstå med hjälp av teckenspråk, pekande och skratt. Jag förklarade att det skulle vara mycket bra med åtminstone lite skugga för kattens skull, men någon sådan plats fanns dessvärre inte. De skuggplatser som finns är upptagna av säsongare eller av folk som har bokat i förväg.

När Lelle hade satt sig i bilen och börjat köra mot vår plats i solen, kom damen springande och ropade stopp! Stopp! Hon hade pratat med campingens ägare, som tyckte att eftersom vi hade varit där förut, och eftersom vi hade en 14-årig katt med oss, så skulle det eventuellt gå att ordna en plats med chans till lite skugga. Om vi kunde tänka oss att stå på platsen där ägaren redan hade en husvagn som han höll på att renovera uppställd, så kunde vi stå där. Husvagnen var tom, men det var lite trångt sa hon. Åk och prova om det är ok för er, sa hon. Om det inte är ok, får ni stå i solen. Ni bestämmer. Sedan skrattade hon igen. Sådant gillar jag. Det är service. Senare på kvällen kom både hon och ägaren och kollade så att vi var nöjda, och bad nästan om ursäkt för att vi fick trängas med en gammal husvagn.

Vi lyckades klämma oss in bredvid ägarens husvagn, och vi fick faktiskt lite skugga. Vi fick till och med ut markisen. Det var bra, för kl 21 på kvällen hade vi 33°.

Det finns en restaurang bredvid campingen, men vi gjorde mat i bilen för att kunna ha katten ute. Hon hittade en bra plats på några fuktiga och svala stenplattor under ägarens husvagn, så hon låg där hela kvällen.

Vi har haft platser med bättre utsikt. Vi har haft sämre platser också. Campingägarens syster kom och presenterade sig, och frågade om det var ok om hon gick in i husvagnen och mätte dynorna, som hon skulle klä om. Blir ni störda, undrade hon. Det blev vi självklart inte, vi blev bara positivt överraskade när hon frågade över huvud taget. Och katten blev glad när hon fick titta in i husvagnen.

Det finns små platser, och lite större platser, men inga jättestora. Det här är ingen 5-stjärnig camping. Om man är ute efter väldigt mycket service och aktiviteter ska man inte åka hit. Här finns inget sådant. Det finns en enkel lekplats och några åkrar och några kor att titta på.

Vill man övernatta på ett mindre ställe, där det nödvändigaste finns, och med ägare som är trevliga och har hjärtat på rätt plats, då ska man åka hit.

Servicehuset är rent och fräscht, men inte modernt. Allt ingår i priset.

Precis bakom oss fanns det bara platser för säsongare. Det är som ett väldigt slitet sommarstugeområde.

Här ser man i stort sett hela campingen. Den är inte stor, så man har nära till servicehuset även om man står längst bort som vi gjorde.

Publicerat i Camping | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

2018-07-29, dag 17. Camping Municipal des Troyes.

Sol igen. Dagens vägval bestämdes av vart vi skulle kunna hitta en Lidl-affär, kan man säga. Vi hade nämligen sett tidigare att Lidl hade ett ganska bra sortiment av champagne till överkomligt pris när man befinner sig i Champagnedistriktet. Alltså siktade vi på staden Troyes, en lite större stad där det borde finnas en Lidl. Det fanns det också, men dessvärre var hela staden stängd eftersom det var söndag. Vad gör man då? Checkar in på stadens kommunala camping och inväntar måndagen, så klart. Så gör vi i alla fall.

Vi hittade Camping Municipal des Troyes i Acsi-katalogen.

GPS: N 48°18’40” E 4°5’50”

Pris, två personer utan el: 27 €

Antal platser: 150 enligt katalogen

I receptionen pratade de bra engelska. De berättade att det tog ca 25-30 minuter att gå in till gamla stan, som var mycket sevärd, men allt var stängt på söndagar. Vi ville vidare norrut så att katten skulle få lite svalare, så vi bestämde oss för att bara övernatta och sedan åka vidare dagen därpå. Vi kommer att komma tillbaka en annan gång.

Vi hade tur, det var fullt på husbilsplatserna när vi kom. Husbilsplatserna var väldigt trånga, men enkla att köra in och ut från. Vi ville ha mer utrymme än så. Är man på camping så är man, tänkte vi. På en ställplats kan det ju vara lite si och så med utrymmet, men på en camping vill åtminstone vi ha lite yta att röra oss på.

Vi fick köra in på en stor plan bakom husbilsplatserna och välja vilken plats vi ville. Sedan rapporterade vi vårt val till receptionen. Här var det mycket bättre platser.

Några av platserna var väl uppmärkta, och man såg precis hur det var tänkt att man skulle stå, andra var lite svårare att se.

Vi hittade en plats i halvskugga som var tillräckligt stor för oss. Det var inte världens största plats, men den var tillräcklig.

Vissa av platserna på campingen var extremt små. De hade gjort platser överallt där det gick, för att få plats med så många fordon som möjligt, verkade det som.

På campingen fanns det en avdelning speciellt för husbilar (den på första bilden där vi inte fick plats), planen där vi hamnade, och en större del av campingen, som såg ut som på bilden ovanför. Där var platserna avgränsade av häckar eller träd.

Mycket bra plats att tömma spillvatten, tömma toa och fylla färskvatten. En sådan här station, som är lätt att komma åt, skulle jag vilja ha på fler platser.

Det fanns ett stort servicehus. Allt var gratis, och det var rent och fräscht. Duschen här vann priset ”resans sämsta dusch”. Det var små bås, ingen möjlighet att hänga undan kläderna (som blev dyngsura) och det gick inte att välja temperatur på vattenstrålen. Vattnet kom som ur en vattenslang, och det var väldigt hett. Det blev en snabb, kokhet dusch. De blöta kläderna svalkade kroppen lite efteråt, när jag stod i skuggan. Det blåste lite som tur var.

Bredvid servicehuset hittade vi den här skylten. Jag gillar barer, jag gillar Heineken, så vi gick så klart dit.

Runt hörnet hittade vi det här området. Det var mysigt, det fanns öl och mat, det fanns gratis wifi-zon, det fanns pool, det fanns olika spel. Vi blev kvar där en stund.

I restaurangen, som sköttes av campingägaren, fanns det enklare mat, pizza och två olika alternativ som var dagens rätt. Vi valde kycklingklubbor och pommes. Maten var väldigt bra, och det var bra service.

Kommer vi tillbaka? Ja, det gör vi, men inte på en söndag. Vi vill se staden och campingen var bra, om man slapp stå på husbilsplatserna och undviker duschen.

Publicerat i Camping | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar