2018-07-31, dag 19. Camping Christophorus.

Idag blev det en sådan där ”hoppsan-dag”. Jag hade haft ”undvik motorväg” ibockad i GPS:n i Frankrike, för att slippa åka på dyra motorvägar, och jag hade visst glömt att bocka ur det. Vi fortsatte mot Füssen och råkade hamna på Hochalpenstraße. 18% lutning uppför i drygt en mil. När man åker uppför, måste man ju ta sig ner igen förr eller senare, och efter att vi fick problem med bromsarna när vi åkte över Großglockner för några år sedan gillar vi inte nedförsbackar. Alltså: hoppsan.

Det gick bra att köra uppför i en mil. Bilen fick jobba lite extra bara. Det var underbart vackert där uppe, men rädslan för hur vi skulle ta oss ner förtog det mesta av njutningen. Det hade inte funnits så många parkeringsfickor på vägen upp, så det var en himla tur att vi inte åkte åt andra hållet. En mil i 18% nedåtlut utan möjlighet att kunna stanna för att lufta bromsarna… Hujedamej.

Jag bockade i motorväg i GPS:n och försökte även med hjälp av min kartbok hitta vägar som såg raka ut (raka vägar = inte så mycket backar) och så siktade vi på städer som låg däråt. Bara för att ta oss ner, liksom. Det gick faktiskt bra, och helt plötsligt var vi på A8 i riktning mot München. Då kunde vi andas ut.

Vi ville se slottet Neuschwanstein, och siktade på ställplatsen i Füssen. Förra året var det fullt när vi kom på eftermiddagen, så vi tänkte att om vi kom tidigt på morgonen kanske det skulle finnas plats. Det fick bli en extra övernattning längs vägen, på en camping inte så många mil från Füssen.

Vi hamnade på Camping Christophorus, som finns i ACSI. Vägen dit var lite smal, men det gick bra. Byn Altenstadt ligger i närheten, men inte inom gångavstånd för oss.

GPS: N 48°8’21” E 10°6’11”

Pris: 2 vuxna 25.10 €

Antal platser: 150 enligt katalogen

Campingen var välskött och campingvärden var trevlig. Vi fick några platser att välja på, och skulle rapportera vilken vi hade valt när vi var klara. Det fanns minigolf och en del andra saker precis utanför campingen.

Stora, breda och raka gator, välansade träd och buskar som säkert kommer att ge skugga när de har växt klart, snyggt och prydligt.

Egentligen är campingen ganska tråkig. Den är platt, och det finns inga vyer. Man kan bada i sjön, gå minst 3 km in till stan, spela minigolf, men i övrigt finns det inte så mycket att göra eller se.

Eftersom vi bara skulle stanna en natt, och eftersom det inte fanns skugga någonstans, valde vi platsen närmast receptionen. Där fanns det nämligen en egen vattenkran åt oss. Vi hällde vatten över både oss själva och katten för att stå ut med hettan. Katten gillar när man häller vatten över ryggen på henne, som tur är.

Platserna varierar i storlek, men de flesta är hyfsat stora.

Från huvudleden som går igenom hela campingen, leder små tvärgator iväg till platserna. Det är bra markerat vart man ska ta vägen, och bilarna åkte långsammare än cyklisterna.

Jag tror att det kommer att bli väldigt fint här när alla träd får växa till sig lite mer.

Servicehuset var väldigt fräscht, det såg ut att vara nybyggt. Duscharna var den här sommarens bästa.

Det fanns många säsongare, som hade byggt både det ena och det andra. Trots det fanns det många lediga platser till riktiga campare.

Det finns tre olika sjöar bredvid campingen. I den större av dem fanns det badplatser i båda ändar. Den änden som syns på bilden ligger närmast campingen, ca 5 minuters gångväg. Det är den lilla badplatsen. Här blev vattnet väldigt djupt väldigt fort, så den är inte lämplig för barn. Längre bort fanns en större badplats med riktiga bryggor och större strand, den såg ut att vara bättre för mindre barn.

Lekplatsen på campingen var väldigt liten och dåligt utrustad. Det fanns bättre möjligheter till lek av olika slag precis utanför receptionen.

I anslutning till campingen ligger en grekisk restaurang. Jag beställde gyros, Lelle beställde bifftheki. Det var väldigt bra mat och service. Mat och 3 stora öl kostade 24 €.

Här har vi en katt som äger campingen. Med sträckt lina håller hon koll på förbipasserande hundar. Ingen kommer nära hennes husbil.

Annonser

Om Helen

Kvinna, född 1970. Har både sambo, barn och katt. Tycker om att fota och att kuska runt i husbilen. Drömmer om att vinna alla de där miljonerna så att jag kan sluta jobba och bara resa runt på heltid. Tycker om djur, natur och lugn och ro, och är nästintill folkskygg ibland. Jag tycker också om att fiska, lyssna på musik (mest punk, rock, irländsk och annat röj) och att läsa.
Det här inlägget postades i Betraktelser och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s