Till Cajamarca. 2016-02-14.

Idag blev vi bjudna på lunch. Irmas systers partner, Alan, är kock, så han lagade väldigt god mat åt oss.

p1200177

Efter maten var det dags för Nidia och mig att lämna Callao och Lima för den här gången. Farshid och Irma körde oss till flygplatsen, där vi tog planet till Cajamarca.

p1200179

Bussen som tog oss till planet, på flygplatsen i Callao.

p1200180

Det var ett litet plan som skulle ta oss till Cajamarca. Resan tog en timme.

Lima/Callao från luften.

Lima/Callao från luften.

Anderna ovanifrån.

Anderna ovanifrån.

Anderna ovanifrån.

Anderna ovanifrån.

p1200190

Framme på flygplatsen i Cajamarca. Det var en mycket liten flygplats, som låg inklämd mellan bergen. Man kände en väldig skillnad på luften när man klev av planet. Den dammiga, tryckande och varma luften i Lima hade bytts ut mot frisk bergsluft.

p1200191

Cajamarca ligger i nordvästra Peru, på 2750 meters höjd över havet. Enligt Wikipedia har staden drygt 200 000 invånare. Staden grundades ca 1450 av inkaindianerna, och togs över av spanjorerna 1532.

p1200194

På flygplatsen fick jag ett reklamblad som talade om att man fick 30% rabatt på Hotel Cajamarca. Vi visste inte riktigt vart vi skulle bo, så vi tog en taxi dit.

p1200195

Hotellet visade sig ligga mitt i centrum, inte långt från torget. Det var riktigt lyxigt. Människorna i receptionen var mycket trevliga. De pratade bara spanska. Det fanns te i lobbyn, som vi drack av. Det var väldigt gott, och visade sig vara coca-te. Coca-te drack man överallt, jag antar att hälsovårdsmyndigheten i Sverige skulle ha skrikit rakt ut om de hade sett det.

Hotellet kostade 90 soles/person och natt, ca 270 kr.

p1200197

p1200198

Runt hotellets innergård var rummen placerade. Vårt rum hade två stora och bekväma sängar, en väldigt bra dusch och en trasig toalett, som de fixade dagen därpå. De lagade den provisoriskt över natten. Man fick öppna locket och dra i en pinne nere i vattenbehållaren för att spola.

p1200201

På kvällen tog vi en liten promenad på smågatorna i Cajamarca. Det är en fin stad. Mycket lugnare och renare än Lima och Callao.

Nidia fick tag på Máxima Acuñas dotter, som ska försöka ordna så att vi kan åka och hälsa på Máxima. Máxima är en kvinna som kämpar mot gruvbolagen. De har hittat guld på hennes mark, och försöker ta den ifrån henne, men hon kämpar emot, trots hot och misshandel. Det skulle vara kul att se hur hon lever.

p1200203

På kvällen var vi och åt på en restaurang. De serverade kyckling och pommes, precis som så många andra restauranger. Vi firade att vi var framme i Cajamarca med varsin öl.

Det bästa med den här dagen var ändå att det fanns wifi på hotellet, så att jag kunde ringa Lelle. Fan vad underbart att höra hans röst.

Annonser

Om Helen

Kvinna, född 1970. Har både sambo, barn och katt. Tycker om att fota och att kuska runt i husbilen. Drömmer om att vinna alla de där miljonerna så att jag kan sluta jobba och bara resa runt på heltid. Tycker om djur, natur och lugn och ro, och är nästintill folkskygg ibland. Jag tycker också om att fiska, lyssna på musik (mest punk, rock, irländsk och annat röj) och att läsa.
Det här inlägget postades i Peru och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s